Slipmaterial

Slipningen är det som skiljer en yta som ser målad ut från en som ser proffsig ut. Den är också det moment folk gärna kortar av, med resultat som syns i släpljus i många år framåt. Här hittar du slippapper, slipnät, slipsvampar och slipklossar i alla kornstorlekar.

Välj rätt kornstorlek

Kornstorleken anges med P-nummer. Ju högre nummer, desto finare korn.

Arbeta dig uppåt i kornstorlek

Detta är den regel som flest bryter mot, och den som ger flest problem.

Börjar du med grovt korn och hoppar direkt till fint, tar det fina kornet inte bort de djupa repor som det grova lämnade. Reporna syns sedan igenom färgen, särskilt vid blankare glansgrader och vid betsning.

Rätt metod är att gå stegvis: P80, sedan P120, sedan P180. Varje steg tar bort föregående stegs repor. Hoppa inte över mer än ett steg åt gången.

Slipa alltid i fiberriktningen på trä. Tvärgående repor blir mycket tydliga när färg eller bets fyller dem.

Olika slipmaterial

Slippapper är billigast och fungerar till det mesta. Nackdelen är att det sätter igen sig snabbt vid spackelslipning.

Slipnät har öppen struktur som gör att dammet passerar igenom i stället för att sätta igen ytan. Det håller därför betydligt längre vid spackelslipning och är klart att föredra på stora väggytor. Många slipnät kan dessutom skakas rena och återanvändas.

Slipsvamp är flexibel och följer profiler, rundningar och kanter. Oumbärlig på profilerade lister, foder och möbler där ett plant papper bara når topparna.

Slipkloss ger jämnt tryck över hela ytan och hindrar att du sliper gropar där fingrarna trycker. Använd alltid kloss eller slipsvamp på plana ytor – slipar du med lös hand får du en vågig yta som du inte märker förrän färgen är på.

Kardborrepapper för excenterslip och slipmaskin används på större ytor, till exempel golv och fasadpanel. Kontrollera hålmönstret så att dammutsuget fungerar.

Slipdamm är den verkliga fienden

Slipdamm är den enskilt vanligaste orsaken till att färg inte fäster ordentligt. Ett tunt lager damm på väggen fungerar som ett släppmedel mellan underlag och färg.

Dammsug hela ytan noggrant efter slipning, inklusive lister, fönsterbrädor och golv. Torka sedan av med en lätt fuktad trasa eller en dammtrasa. Låt torka innan du målar.

Vid större slipjobb inomhus, täck golv och möbler och stäng dörrar till andra rum. Spackeldamm är extremt finkornigt och sprider sig långt. Använd andningsskydd – slipdamm från spackel och gammal färg ska inte andas in, och gammal färg i hus byggda före 1978 kan innehålla bly.

Var slipningen gör mest skillnad

På spackel: för att lagningen ska ligga i plan med väggen. Känn med handflatan snarare än att titta – ögat missar mjuka övergångar som handen känner direkt.

På snickerier före målning: för att rugga upp ytan så färgen fäster, och för att jämna ut gammal färg. Se snickerifärg.

Mellan färglager: en lätt mellanslipning med P240–P320 tar bort dammkorn och små ojämnheter. Det är detta steg som ger den släta känslan på en välmålad dörr.

Före betsning: där avgör slipningen kulören, eftersom ojämnt slipat trä suger ojämnt. Se bets.

Vanliga frågor

Vilket korn ska jag ha på spackel? P150–P180 för vanlig väggspackling. På finspackel kan du gå upp till P220. Grovare än P120 riskerar att repa den omgivande väggen.

Måste jag mellanslipa mellan strykningarna? På väggar behövs det sällan. På snickerier, dörrar och lackade ytor ger det ett märkbart bättre resultat.

Kan jag slipa med maskin? Ja, på stora ytor. Var försiktig med excenterslip på gips – det går snabbt att slipa igenom kartongen. Slipmaskin med dammsugaranslutning sparar mycket städning.

Hur vet jag när jag slipat tillräckligt? Dra handflatan över ytan med slutna ögon. Känner du en kant eller en ås är den inte klar. Ögat missar det handen känner.

Varför syns mina lagningar ändå? Sannolikt för att de inte grundats. Spackel suger mer än den omgivande väggen. Se grundfärg.

Behöver jag andningsskydd? Ja, vid all slipning av spackel och gammal färg. I hus från före 1978 kan gammal färg innehålla bly, och då ska du inte torrslipa alls utan ta reda på hur materialet ska hanteras.