Tapetsera själv – komplett guide till ett snyggt resultat

Att tapetsera är ett av de mest tacksamma jobben man kan göra själv. Med rätt förarbete, rätt lim och lite tålamod blir resultatet ofta lika bra som när en yrkesmålare gjort det – och det mesta som kan gå fel går att undvika om man vet var fällorna finns.

Den här guiden går igenom hela arbetet: hur du räknar ut hur många rullar du behöver, hur du förbereder väggen, vad som skiljer non-woven från papperstapet, hur du sätter första våden rakt, hur du hanterar hörn, fönster och eluttag, och vad du gör om det bubblar. Har du frågor om just din tapet är du alltid välkommen att höra av dig till oss – vi har tapetserat mycket och svarar gärna.

Innan du börjar tapetsera

Tre saker avgör hur bra resultatet blir, och alla tre sker innan du öppnar första rullen: att du har rätt mängd tapet, att väggen är slät och fast, och att du har rätt verktyg framme.

Hur många tapetrullar behöver du?

Det här är den fråga vi får allra oftast, och det är värt att göra rätt från början. Att köpa för lite betyder ofta att kompletteringsrullen kommer från ett annat tryck och får en annan nyans. Att köpa alldeles för mycket kostar i onödan.

Det du behöver veta

• Rullens mått. De flesta europeiska tapeter är 10,05 m långa och 53 cm breda. Men det finns många undantag – engelska tapeter, breda non-woven-tapeter och fototapeter har andra mått. Kontrollera alltid måttet på produktsidan eller etiketten.
• Takhöjden. Mät från golv till tak (eller mellan golvsockel och taklist om du tapetserar mellan dem). Har du snedtak, mät på flera ställen och räkna med snitthöjden.
• Väggarnas sammanlagda bredd. Mät rummets omkrets, eller de väggar som ska tapetseras.
• Mönsterrapporten. Står på rullens etikett och på produktsidan, till exempel "Rapport 53 cm, rak" eller "Rapport 64 cm, förskjuten". Rapporten avgör hur långa våderna måste kapas och därmed hur många du får ut per rulle.

Steg 1 – räkna ut vådlängden

• Utan mönsterpassning: vådlängd = takhöjd + cirka 10 cm skärmarginal.
• Med mönsterpassning: räkna hur många hela rapporter som behövs för att täcka takhöjden och avrunda uppåt. Vid förskjuten passning avrundar du till närmaste halva rapport uppåt. Exempel: takhöjd 2,40 m, rapport 53 cm rak. 240 / 53 = 4,5 → 5 rapporter → vådlängd 2,65 m.

Steg 2 – räkna ut våder per rulle

Rullens längd delat med vådlängden, avrundat nedåt.

Takhöjd	Utan rapport (10,05 m rulle)	Rapport 53 cm rak
2,40 m	4 våder	3 våder
2,50 m	4 våder (utan marginal) eller 3	3 våder
2,70 m	3 våder	3 våder
3,00 m	3 våder	3 våder

Observera att 2,50 m är ett gränsfall: fyra våder på 2,50 m är 10,00 m, vilket lämnar 5 cm på hela rullen. Vill du ha skärmarginal räknar du med tre.

Steg 3 – räkna ut antal våder

Rummets omkrets delat med tapetens bredd, avrundat uppåt.

Steg 4 – räkna ut antal rullar

Antal våder delat med våder per rulle, avrundat uppåt.

Räkneexempel

Ett rum på 4 × 3 m med takhöjd 2,40 m och en tapet på 10,05 × 0,53 m.

• Omkrets: 4 + 3 + 4 + 3 = 14 m.
• Antal våder: 14 / 0,53 = 26,4 → 27 våder.
• Utan mönsterpassning: 4 våder per rulle → 27 / 4 = 6,75 → 7 rullar.
• Med 53 cm rak rapport: 3 våder per rulle → 27 / 3 = 9 rullar.

Samma rum, samma vägg – två rullar mer på grund av rapporten. Det är därför man alltid ska kontrollera rapporten innan man beställer.

Dörrar och fönster

Räkna med dem som om de vore vägg. Bitarna ovanför dörrar och över/under fönster tar tapet från rullen ändå, ofta från spillet från hela våder, men vid mönsterpassning måste även de bitarna passas in och kan kräva mer än man tror. Dra bara bort en dörr eller ett fönster om det tar upp en eller flera hela våder.

Köp lite marginal

En rulle extra är billig försäkring mot en felskuren våd, en skada på väggen om några år eller ett mönster som kräver mer spill än beräknat. Tänk dock på att en obruten överbliven rulle normalt inte omfattas av ångerrätten när den är del av en större beställning – räkna ordentligt i stället för att chansa.

Samma trycknummer på alla rullar

Tapet trycks i omgångar (batcher), och nyansen kan skilja sig något mellan omgångarna. På etiketten finns ett tryck- eller batchnummer. Kontrollera att alla rullar har samma nummer innan du börjar, och spara en etikett för eventuell komplettering. Beställer du alla rullar samtidigt hos oss ser vi till att de kommer från samma tryck.

Är du osäker på om tapeten passar i rummet kan du beställa tapetprov innan du köper hela åtgången.

Verktyg och material

Ha allt framme innan du börjar. Att leta efter en pensel med lim torkande på väggen är inget man vill göra.

För förarbetet

• Täckpapp eller täckplast till golvet
• Maskeringstejp
• Spackel och spackelspade
• Slippapper (korn 100–120) och slipkloss
• Tapetskrapa eller tapetnedtagare (ånga) om gammal tapet ska bort
• Grundfärg eller spärrgrund vid behov

För tapetseringen

• Rätt tapetlim för din tapet – non-woven-lim till non-woven, tapetlim för papperstapet. Limrekommendationen står på rullens etikett. Tapetlim hos Tapetkompaniet
• Roller (gärna på skaft) och pensel för lim
• Limtråg
• Tapetverktyg i mjuk plast eller tapetborste för att stryka fast våden och pressa ut luft
• Tapetkniv med brytblad – och gott om extra blad
• Skärlinjal eller bred spackel med stålkant att skära mot
• Tumstock eller måttband, blyertspenna
• Lod, vattenpass eller krysslaser för lodlinjen
• Tapetbord om du tapetserar med papperstapet (billiga pappvarianter finns)
• Svamp och hink med rent vatten
• Skarvrulle (liten hård roller) för att trycka till skarvar – används lätt, inte på präglade eller sköra tapeter
• Sax för hörn och runt fönster där kniven inte kommer åt
• Stege eller pall

Ett tips om kniven: en tapetkniv med brytblad ska brytas ofta. En fuktig tapet är mjuk, och ett blad som gått några meter längs en taklist är inte längre vasst – det river eller fransar kanten i stället för att skära. Bryt av bladet efter varje våd eller så snart du känner att det tar emot. Bladen är billiga; en trasig våd är det inte. Tapetverktyg hos Tapetkompaniet

Kontrollera underlaget

Grundregeln för all tapetsering är att väggen ska vara torr, jämn, ren och fast. Ny tapet döljer inte ojämnheter – den framhäver dem, särskilt släta tapeter i släpljus. Det du inte fixar nu kommer du att se i flera år.

Så här gör du beroende på vad som sitter på väggen:

Befintlig tapet som sitter fast och är slät Du kan tapetsera ovanpå. Knacka lätt med fingertopparna över hela väggen – ett dovt, ihåligt ljud betyder att tapeten släppt och måste bort där. Känn i alla skarvar. Sitter det en papperstapet med överlappande skarvar (trådkant) ska skarvarna slipas ner eller spacklas, annars syns de som ränder genom den nya tapeten. Mörka eller starkt mönstrade tapeter under en ljus ny tapet bör grundmålas vita så att de inte lyser igenom.

Lös tapet, bubblor eller flera lager Skär eller riv bort allt som är löst. Sitter det flera lager är det oftast bäst att ta ner allt – varje nytt lager gör underlaget mindre stabilt. En tapetnedtagare med ånga eller varmt vatten med en skvätt diskmedel löser upp gammalt lim. Skrapa bort tapetrester och tvätta väggen ren från lim.

Gammal papperstapet som ska sitta kvar Här finns en särskild fälla. Tapetlim är vattenbaserat, och när det läggs på en gammal papperstapet sugs vattnet in i papperet som sväller, släpper från väggen och bildar bubblor under den nya tapeten. Lösningen är att spärra den gamla tapeten med en spärrgrund – en grundfärg som lägger sig som ett tätt skikt så att fukten inte tränger in. Efter en strykning spärrgrund kan du spackla, slipa och tapetsera som vanligt. Vi säljer Alcro Spärra som är gjord för just detta; en strykning räcker och ytan är övermålningsbar efter ungefär sex timmar.

Vinyltapet och spaltbar tapet Många vinyl- och strukturtapeter är spaltbara: det översta skiktet kan dras loss i hela sjok, och kvar sitter en pappersbaksida. Baksidan kan ofta sitta kvar om den är fast, men bör grundmålas innan tapetsering. Sitter vinylskiktet kvar behöver det slipas matt och grundmålas för att limmet ska fästa.

Målad vägg Tvätta med målartvätt så att fett, nikotin och damm försvinner, och skölj av. Blanka och halvblanka färger slipas matta så att limmet fäster. Spackla hål och sprickor, slipa, dammsug. Starka kulörer eller mörka väggar grundmålas vita eller i en ljus kulör som liknar tapetens botten. Flera tillverkare förutsätter att underlaget är målat i en kulör nära tapetens; det minskar risken att eventuella hårfina glipor i skarvarna syns.

Nyspacklad vägg, gips eller annat sugande underlag Sugande ytor drar vattnet ur limmet innan det hunnit fästa. Grunda med tapetgrund eller väggfärg, eller förlimma väggen med utspätt tapetlim enligt limtillverkarens anvisning, så att limmet får en jämn yta att fästa mot.

Missfärgningar och genomslag Fläckar av nikotin, fukt, sot, kulspets eller tusch kan slå igenom även flera lager. Tvätta först, och grundmåla sedan fläcken med spärrgrund innan du tapetserar.

Efter allt förarbete: spackla i två omgångar om det behövs (spackel sjunker något när det torkar), slipa med fint papper, dammsug eller torka av väggen så att inget slipdamm ligger kvar, och låt spackel och grundfärg torka helt – normalt minst ett dygn.

Vilken typ av tapet har du?

Det finns två huvudtyper som tapetseras på olika sätt, och det första du ska göra är att ta reda på vilken du har. Det står på etiketten, ofta som en symbol.

Non-woven och Easy Up

Non-woven är ett material: en fiberduk av cellulosa och polyester som tapeten trycks på. Materialet är formstabilt – det sväller inte av fukt och krymper inte när det torkar. Just därför kan limmet läggas direkt på väggen och den torra våden sättas upp ovanpå, utan tapetbord och utan att vänta.

Easy Up är Boråstapeters namn för sina non-woven-tapeter som sätts på det här sättet. Andra tillverkare har egna namn – Duro kallar sina QuickUp, andra säger "lim på vägg", "paste the wall" eller bara non-woven. Begreppen betyder i praktiken samma sak: en formstabil tapet där du limmar väggen, inte tapeten. I dag är de allra flesta tapeter på marknaden av den här typen.

Till non-woven använder du non-woven-lim. Sätt våderna kant i kant; skarvarna blir nästan osynliga eftersom tapeten inte rör sig.

Två saker att känna till: non-woven släpper igenom fukt, så mörka fläckar som syns medan tapeten är fuktig är normalt och försvinner när den torkat. Och non-woven är tunnare än man tror – underlagets färg kan lysa igenom ljusa tapeter, vilket är ett skäl till att grundmåla.

Papperstapet

Traditionell papperstapet sätts på det klassiska sättet: våderna kapas i förväg, limmas på baksidan på ett tapetbord, viks ihop och får svälla innan de sätts upp. Papper är inte formstabilt – det sväller något på bredden när det tar upp vatten från limmet, och krymper igen när det torkar. Det är därför:

• våden måste svälla klart innan den sätts, annars fortsätter den att växa på väggen och skrynklar eller bubblar,
• alla våder ska få ungefär samma svälltid, annars blir de olika breda och mönstret passar inte,
• många papperstapeter ska sättas med trådkant, det vill säga 2–3 mm överlapp, eftersom de krymper när de torkar och annars ger glipor. Vissa kan sättas kant i kant. Det står på etiketten.

Till papperstapet använder du tapetlim för papperstapet (ofta kallat tapetklister). Rätt lim till rätt tapet är inte en petitess – limmet är avpassat för materialets sugförmåga och rörelse.

Hur länge tapeten ska svälla anger tillverkaren. Riktvärdena skiljer sig: en del anger drygt 5 minuter, andra 5–10, Boråstapeter minst 10 minuter för sina papperstapeter. Etiketten på din tapet går alltid före den här guiden. Det viktiga är att våden är ordentligt genomfuktad, att den inte får ligga så länge att limmet börjar torka, och att alla våder behandlas lika. Ta tid på den första och håll samma tid på resten.

Papperstapet i full takhöjd är tung och skör när den är blöt. Är ni två går det betydligt lättare – en håller överdelen, den andra styr nederdelen.

Andra tapettyper

Fototapeter och måttbeställda tapeter levereras ofta i numrerade våder med egna anvisningar – följ dem. Textiltapeter och tapeter med metallic- eller flockyta är känsliga för lim på framsidan och ska inte torkas av med blöt svamp; kontrollera anvisningen innan du börjar. Är du osäker på vad som gäller för en tapet i vårt sortiment, fråga oss innan du sätter igång.

Så tapetserar du – steg för steg

Steg 1 – Förbered rummet och väggen

Töm rummet så mycket det går. Täck golvet med täckpapp – lim som droppar på ett golv är segt att få bort och tapet som rullas ut på ett dammigt golv blir smutsig. Rengör golvet först om du ska rulla ut tapeten på det.

Se till att väggen är färdig enligt avsnittet om underlaget: slät, ren, torr och fast. Bryt strömmen och lossa kåporna på uttag och strömbrytare. Ta bort krokar, skruvar och tavlor.

Steg 2 – Mät och planera var du ska börja

Det här steget bestämmer hur snyggt rummet blir, och det handlar om två olika saker: var första våden ska sitta, och var sista skarven ska hamna.

Var du börjar. Börja där du säkrast får en rak första våd och där du kan arbeta dig runt rummet utan att behöva backa. Ett hörn intill ett fönster eller en dörr är klassiskt: du lodar första våden vid hörnet och arbetar bort från ljuset, så att skarvarna inte kastar skuggor i släpljuset från fönstret. Har rummet en vägg som syns mest – en fondvägg, väggen mittemot dörren – kan du i stället planera så att den väggen får hela, centrerade våder, och börja där.

Var du avslutar. När du tapetserat runt ett helt rum kommer sista våden att möta första våden. Med en enfärgad eller omönstrad tapet spelar det ingen roll. Men med en mönstrad tapet går mönstret nästan aldrig ihop i den sista skarven – rummet är inte ett jämnt antal rapporter brett. Den skarven ska hamna där ingen tittar: bakom en dörr, i hörnet bakom garderoben, ovanför dörren. Det är det den gamla formuleringen "börja eller avsluta i det minst synliga hörnet" försökte säga. Rätt är: planera så att du avslutar där, och börja på det ställe som gör det möjligt.

Ett enkelt sätt att planera är att mäta upp vådbredder runt rummet med tumstock, eller att markera var varje våd hamnar med blyerts. Då ser du i förväg var skarvarna hamnar, om någon smal remsa hamnar mitt på en synlig vägg (flytta då startpunkten en halv våd) och var slutskarven landar.

Mönstrad tapet med stort motiv. Bestäm också var mönstret ska "börja" i höjdled – en hel blomma vid taklisten ser bättre ut än en halv. Håll upp rullen mot väggen och avgör var du vill ha mönstret innan du kapar första våden.

Steg 3 – Dra en lodlinje

Väggar och hörn är nästan aldrig lodräta, och sätter du första våden efter hörnet i stället för efter ett lod kommer felet att växa för varje våd. Lodlinjen är därför det viktigaste enskilda momentet i hela tapetseringen.

Så här gör du vid ett hörn:

1. Mät tapetens bredd (oftast 53 cm).
2. Dra av ungefär 1 cm. Med en 53 cm bred tapet blir måttet 52 cm.
3. Mät ut 52 cm från hörnet på väggen och sätt ett märke.
4. Dra en lodrät linje genom märket med lod, vattenpass eller krysslaser. Rita lätt med blyerts – hårda streck kan synas genom ljusa tapeter.

Nu sätter du första våden med högerkanten (eller vänsterkanten, beroende på riktning) mot lodlinjen. Den andra kanten hamnar då drygt en centimeter runt hörnet in på nästa vägg. Det ger tre saker på en gång: våden hänger helt lodrätt oavsett hur snett hörnet är, hörnet blir täckt utan att du behöver skära exakt i själva vecket, och nästa väggs första våd kan lodas fritt och läggas omlott över den centimetern.

Dra en ny lodlinje efter varje hörn i rummet. Aldrig efter föregående våd när du passerat ett hörn.

Steg 4 – Applicera tapetlim

Blanda limmet enligt anvisningen på förpackningen och låt det stå den tid som anges. Rätt konsistens är trögflytande, inte rinnande.

Non-woven / Easy Up – limma väggen. Börja med pensel längs taklist, golvsockel och i hörnet. Rolla sedan ett jämnt, generöst lager på väggen, en till två vådbredder i taget – inte mer, då hinner limmet torka innan du kommer dit. Ett bra test: drar du fingret genom limmet ska det bli ett tydligt spår. Ser du inget spår är det för lite. Limma gärna några centimeter bredare än våden, så att kanten på nästa våd också får lim.

Papperstapet – limma våden. Kapa först alla våder till rätt längd med hänsyn till mönsterpassning och marginal, och märk baksidan med en pil som visar vilken ände som ska uppåt. Lägg våden med baksidan upp på tapetbordet, med kanten precis utanför bordskanten så att lim inte hamnar på bordet och därmed på framsidan av nästa våd. Rolla eller pensla ett jämnt lager lim från mitten och ut mot kanterna – rikligt, ända ut. Vik ihop våden med limsidorna mot varandra: överdelen ungefär två tredjedelar in, nederdelen resten, med mjuka veck. Låt svälla den tid tillverkaren anger. Limma gärna två eller tre våder i följd så att du har en färdig medan du sätter upp den förra – men håll koll på tiderna.

Steg 5 – Sätt första våden

Non-woven: Håll rullen (eller den kapade våden) mot väggen med några centimeters överskott ovanför taklisten och vådens kant mot lodlinjen. Fäst lätt upptill, kontrollera att kanten följer linjen hela vägen ner, och stryk sedan fast våden med tapetverktyget. Arbeta uppifrån och ner och från mitten ut mot kanterna, så att luften pressas ut mot sidorna i stället för att stängas in. Skär av vid golvsockeln med ett par centimeters överskott. Tapetserar du direkt från rullen skär du av vid sockeln när våden sitter.

Papperstapet: Veckla upp den övre delen av den ihopvikta våden, fäst den mot taklisten med några centimeters överskott och rikta in kanten mot lodlinjen. Stryk fast överdelen. Veckla sedan ut nederdelen och stryk fast den. Papperet är skört när det är blött – dra inte, flytta genom att lyfta och lägga om.

Sitter våden snett går det oftast att lossa den försiktigt och lägga om den så länge limmet är blött. Non-woven tål det bra; papperstapet med försiktighet.

Steg 6 – Sätt nästa våd och passa mönstret

Non-woven sätts kant i kant med föregående våd. Håll våden en bit ut från väggen, passa in mönstret i ögonhöjd mot föregående våd, och stryk sedan fast från skarven och utåt. Eftersom tapeten inte sväller kan du mönsterpassa direkt på väggen – det är en av de stora fördelarna.

Papperstapet sätts med trådkant (2–3 mm överlapp över föregående våd) om etiketten anger det, annars kant i kant. Mönstret passas när våden sitter lätt fäst upptill; skjut inte på papperet, lyft och lägg om.

Tryck lätt till skarven med en skarvrulle om tapeten tål det (inte på präglade, flockade eller metalliska ytor). Torka genast bort lim som pressats ut i skarven med en fuktig, väl urvriden svamp.

Steg 7 – Skär rent vid tak och golv

Pressa in tapeten i vinkeln mot taklist respektive golvsockel med tapetverktyget, så att du får ett skarpt veck. Lägg en bred spackel eller skärlinjal i vecket och skär längs den med tapetkniven i ett jämnt drag. Flytta spackeln, skär vidare – lyft inte kniven mitt i draget mer än nödvändigt.

Skär medan tapeten fortfarande är fuktig; torr tapet spricker lättare. Och bryt bladet: minst efter varje våd. Ett slött blad på fuktig tapet river.

Saknas taklist och golvsockel skär du mot en spackel eller linjal i vinkeln mellan vägg och tak/golv på samma sätt.

Steg 8 – Fortsätt runt rummet

Upprepa: limma, sätt våd, passa mönster, stryk fast, skär rent, torka bort lim. Kontrollera lodet då och då – en våd som börjat luta går att rätta till innan felet växer.

Vid varje hörn: ny lodlinje. Vid fönster, dörrar och uttag: se respektive avsnitt nedan. Spara bitar från spillet till partierna ovanför dörrar och under fönster; vid mönstrad tapet, kontrollera att mönstret på biten passar mot våden intill innan du limmar.

Så tapetserar du hörn

Hörn är sällan raka och nästan aldrig lodräta. Drar du en hel våd rakt runt ett innerhörn kommer den att veckla sig eller spänna på den ena sidan, och våden på nästa vägg hamnar ur lod. Därför delar man våden i hörnet.

Innerhörn

1. Mät avståndet från kanten på sista hela våden fram till hörnet, på tre ställen: vid taket, i mitten och vid golvet. Använd det största måttet.
2. Lägg till 1–2 cm och skär våden på längden till det måttet. (Mönsterpassa den mot föregående våd innan du skär.)
3. Limma och sätt den remsan så att den går de extra centimetrarna runt hörnet in på nästa vägg. Stryk in den ordentligt i vecket.
4. Dra en ny lodlinje på nästa vägg, en vådbredd ut från hörnet (samma metod som vid första våden: tapetbredd minus cirka 1 cm).
5. Sätt den bortskurna delen av våden med kanten mot lodlinjen. Dess andra kant hamnar då omlott över de centimetrar som gick runt hörnet. Har våden blivit för smal för att nå, ta i stället en ny våd och mönsterpassa så gott det går – ett par millimeters mönsterfel i ett innerhörn syns i praktiken inte.

Vid non-woven-tapet får tapeten inte fäste på tapet, bara på vägg. Pensla därför lite lim på framsidan av den lilla remsan som gick runt hörnet innan du lägger nästa våd över den.

Ytterhörn

Samma princip, men låt den första delen gå något längre runt hörnet, 2–3 cm, och sätt nästa del med kanten cirka 5 mm in från själva hörnkanten i stället för exakt på den. Då är det tapeten under som får stryk om någon går emot hörnet, och kanten fransas inte upp. Är ytterhörnet skarpt och tapeten tjock kan det behövas en liten inklippning upptill och nedtill för att den ska lägga sig.

Tapetsera runt fönster och dörrar

Sätt våden som vanligt så att den går in över dörr- eller fönsterfodret. Klipp sedan grovt bort det mesta av överskottet med sax, ungefär 3–5 cm utanför fodret, så att våden blir hanterbar. Gör ett diagonalt snitt in mot fodrets hörn så att tapeten lägger sig plant på båda sidor. Stryk in tapeten mot fodret med tapetverktyget och skär rent med kniv mot en spackel, precis som vid tak och golv.

Bitarna ovanför en dörr och över/under ett fönster tar du från spillet. Vid mönstrad tapet: håll biten mot våden intill, passa mönstret, och skär först därefter. Loda gärna första hela våden efter fönstret på nytt – de små bitarna runt ett fönster kan lätt dra iväg en aning.

Fönsternischar (smygen) tapetseras genom att låta våden gå in i smygen och skära rent mot fönsterkarmen, eller genom att sätta separata bitar i smygen som mönsterpassas mot väggen. Tunna non-woven-tapeter klarar oftast det förra; tjockare tapeter och papperstapet blir snyggast med separata bitar.

Tapetsera runt eluttag och strömbrytare

Bryt strömmen först. Slå av säkringen eller automaten för den grupp som uttagen sitter på, eller huvudbrytaren om du är osäker. Kontrollera sedan att strömmen faktiskt är bruten genom att prova uttaget med en lampa eller hårfön som du vet fungerar. Gör det här innan du skruvar på något över huvud taget.

Lossa bara kåpan och ramen. Med strömmen bruten skruvar du loss kåpan (locket) och eventuell ram på uttag och strömbrytare. Insatsen med ledarna låter du sitta kvar i dosan – du behöver inte röra den för att tapetsera. Tejpa gärna över insatsen med maskeringstejp så att inte lim kommer på den.

Tapetsera över och skär rent. Sätt våden rakt över den nu kåplösa dosan. Känn var dosan sitter, gör ett kryss i tapeten från hörn till hörn över dosan och skär sedan bort tapeten runt dosans kant med tapetkniven medan tapeten är fuktig. Kåpan täcker snittet med god marginal när den sätts tillbaka.

Låt tapeten torka innan du sätter tillbaka kåporna och slår på strömmen. Fukt och lim ska inte vara kvar kring elmaterial när spänningen kommer tillbaka.

Vad du inte ska göra: tapetsera kring en öppen dosa med spänning på, arbeta med blöt svamp intill blottade elektriska delar, eller passa på att flytta, lägga till eller byta typ av uttag. Att byta ett befintligt uttag eller en befintlig strömbrytare (högst 16 A, i egen dosa) får den göra som har kunskap om hur det ska göras, men allt annat elarbete – och allt du är det minsta osäker på – ska utföras av ett registrerat elinstallationsföretag. Elsäkerhetsverkets webbplats har tydliga listor över vad som gäller.

Så fungerar mönsterpassning

Mönsterpassning låter krångligare än det är. Det handlar om hur mönstret på en våd ska ligga i förhållande till våden bredvid, och det avgör hur du kapar och hur mycket tapet som går åt.

Rapport (mönsterrapport) är avståndet i höjdled innan mönstret upprepar sig på rullen. En tapet med 53 cm rapport har samma motiv var 53:e centimeter. Rapporten står på etiketten och på produktsidan hos oss.

Ingen mönsterpassning (fri passning). Enfärgade tapeter och små, oregelbundna mönster som inte behöver passas. Du kapar våderna i takhöjd plus marginal och sätter dem i vilken ordning som helst. Minst spill.

Rak mönsterpassning. Mönstret sitter på samma höjd i alla våder – det som är vid taket på våd ett är vid taket på våd två. Du kapar alla våder likadant, med start på samma punkt i mönstret. Spillet är som mest en rapport per våd.

Förskjuten mönsterpassning (ofta halvförskjuten eller "half drop"). Mönstret på nästa våd sitter en halv rapport längre ner, så att motiven ligger diagonalt. Varannan våd kapas från samma startpunkt, varannan från en punkt en halv rapport längre ner. Det ger vackra, sammanhängande mönster men ofta mer spill – vådlängden måste ofta avrundas till närmaste halva rapport uppåt. Ett tips är att kapa våderna med udda nummer från en rulle och jämna från en annan; då minskar spillet.

Så påverkar rapporten åtgången. En stor rapport betyder att varje våd måste kapas till ett helt (eller halvt) antal rapporter, även om takhöjden ligger mitt emellan. Med 64 cm rapport och 2,40 m tak måste våden kapas till 2,56 m – och du får tre våder ur en rulle i stället för fyra. Det är därför samma rum kan kräva två–tre rullar mer med en storrapporterad tapet än med en fri. Räkna alltid med den faktiska rapporten, och kontrollera den på rullens etikett när tapeten kommit – produktsidor kan innehålla fel, etiketten är den slutliga uppgiften.

Symbolerna på etiketten visar passningen: två pilar på samma höjd (rak), två pilar förskjutna (förskjuten), en nolla eller en överstruken pil (fri passning). Där står också rekommenderat lim, om tapeten är tvättbar, ljushärdighet och om den ska sättas med överlapp eller kant i kant.

Efter tapetseringen

Torktid

Tapeten ska torka i normal rumstemperatur, med lugn ventilation. Öppna gärna ett fönster på glänt eller låt dörren stå öppen så att fukten från limmet vädras ut – men undvik kraftigt drag och undvik att sätta på extra värme, element på full effekt eller byggfläkt riktad mot väggen. Torkar tapeten för snabbt eller ojämnt kan skarvar dra isär och kanter släppa. Torkar den för långsamt i ett kallt, fuktigt rum tar det längre tid innan limmet fått fäste.

Hur lång tid det tar beror på lim, tapet, underlag, temperatur och luftfuktighet. Non-woven på en grundmålad vägg känns ofta torr efter ett dygn; papperstapet, tjocka tapeter eller sugande underlag kan behöva längre. Fuktfläckar och mörkare partier på non-woven försvinner normalt inom ungefär ett dygn. Följ tillverkarens anvisning om den anger en tid.

I praktiken:

• Möbler ställs tillbaka mot väggen när tapeten är torr – vänta åtminstone till nästa dag, och lite längre för papperstapet.
• Tavlor, hyllor och krokar monteras när tapeten är helt torr och sitter fast, gärna efter några dygn. Att borra i en tapet som fortfarande är fuktig kan få den att släppa runt hålet.
• Kåpor på uttag och strömbrytare sätts tillbaka när tapeten torkat, och först därefter slås strömmen på.
• Tvätta inte tapeten den första veckan, även om den är tvättbar.

Lim på tapetens framsida

Lite lim hamnar nästan alltid på framsidan, i skarvar och längs lister. Det ska bort direkt, medan det är blött. Använd en ren, mjuk svamp med rent vatten, väl urvriden, och dutta eller stryk lätt – gnugga inte. Torka efter med en torr, ren trasa. Byt vatten ofta; en svamp full av lim smetar bara ut det.

Torkat lim ger blanka, ibland gulnande fläckar som är svåra att få bort, och att skrubba på torkat lim skadar ytan.

Olika tapeter tål olika mycket:

• Vinyl och tvättbara non-woven tål en fuktig svamp bra.
• Obehandlat papper och matta tryck ska bara duttas försiktigt; för mycket vatten kan lösa upp trycket eller lämna ränder.
• Textil, flock, metallic och präglade tapeter ska i regel inte vätas alls; torka av lim med en torr, ren trasa och var extra försiktig vid limningen. Kontrollera anvisningen.

Är du osäker, prova på en bit spill först.

Bubblor

Små bubblor och en lätt vågighet som syns medan tapeten är fuktig är normalt, särskilt på non-woven och alltid på papperstapet. Tapeten har tagit upp fukt och spänner ut sig, och när limmet torkar drar den ihop sig och lägger sig slät. Låt den torka helt innan du bedömer resultatet – oftast är bubblorna borta nästa dag.

Under tapetseringen: stryk alltid från mitten och utåt, så att luften pressas ut mot kanterna i stället för att stängas in. Ser du en större bubbla medan limmet är blött kan du lyfta våden försiktigt och lägga om den. Saknas det lim under bubblan, lyft kanten och pensla in lite lim.

Bubblor som finns kvar när tapeten torkat beror i regel på att luft stängts in, att det saknas lim på en fläck, eller att underlaget sviktar – oftast gammal tapet som svällt och släppt under den nya. Enstaka små bubblor kan punkteras: gör ett litet snitt med nytt knivblad (längs mönstret om tapeten är mönstrad), tryck in lite lim med en spruta eller en tunn pensel, stryk till och torka av. Det syns sällan.

Många bubblor, stora bubblor eller bubblor som fortsätter komma efter ett par dagar är ett tecken på ett problem i underlaget – då hjälper inte punktering, utan våden behöver tas ner och underlaget åtgärdas. Det är därför förarbetet är så viktigt, och därför gammal papperstapet bör spärras.

Vanliga misstag vid tapetsering

• Slarvigt förarbete. Den vanligaste orsaken till bubblor, synliga skarvar och tapet som släpper. Ojämnheter försvinner inte under tapeten.
• Fel lim. Non-woven-lim till papperstapet ger för lite fukt; papperslim till non-woven fäster sämre. Läs etiketten.
• Ingen lodlinje, eller lodlinje bara vid första väggen. Felet växer för varje våd.
• Slött knivblad. River och fransar. Bryt bladet efter varje våd.
• Olika svälltid på papperstapetvåder. Ger olika bredd och mönster som inte passar.
• För lite lim på väggen vid non-woven, eller lim som hunnit torka innan våden kom upp. Limma en till två våder i taget, och kontrollera med fingertestet.
• Rullar från olika tryck. Nyansskillnaden syns i dagsljus. Kontrollera trycknumret innan du börjar.
• Fel räknat på rapporten. Två rullar för lite på en tapet med stor rapport är ett dyrt och vanligt misstag.
• Torkat lim på framsidan. Torka bort medan det är blött.
• Otålighet. Möbler tillbaka samma kväll, tavlor upp innan tapeten torkat, byggfläkt mot väggen för att skynda på. Låt tapeten torka i sin egen takt.

Vanliga frågor om tapetsering

Måste man ta bort gammal tapet innan man tapetserar? Inte alltid. Sitter den gamla tapeten fast överallt, är slät och inte har överlappande skarvar kan du tapetsera ovanpå. Knacka på väggen och känn i skarvarna – lossnad tapet, bubblor och flera lager ska bort. Gammal papperstapet bör spärras med spärrgrund innan du limmar på den, annars riskerar den att svälla och bubbla under den nya. Mörka eller kraftigt mönstrade tapeter grundmålas så de inte lyser igenom.

Kan man tapetsera över gammal tapet? Ja, på de villkor som nämns ovan: fast, slät, spärrad om det är papper, och utan skarvar som syns. Vid minsta tvekan är det enklare att ta ner den gamla – det tar en eftermiddag och sparar bekymmer i åratal.

Kan man tapetsera direkt på en målad vägg? Ja. Tvätta med målartvätt, slipa blanka ytor matta, spackla och slipa hål och sprickor, dammsug och låt torka. Starka kulörer grundmålas ljust så att de inte slår igenom.

Måste man grundmåla innan tapetsering? Inte alltid, men ofta klokt. Grundmåla vid sugande underlag (nyspacklat, gips), starka eller mörka kulörer, missfärgningar, och när tillverkaren anger det. En ljus grund i kulör nära tapetens botten gör också att eventuella hårfina glipor inte syns.

Hur många tapetrullar behöver jag? Räkna vådlängd (takhöjd plus marginal, avrundat till hela rapporter vid mönster), våder per rulle (rullängd delat med vådlängd, nedåt), antal våder (omkrets delat med tapetbredd, uppåt) och rullar (våder delat med våder per rulle, uppåt). Se räkneexemplet ovan. Köp en rulle extra och kontrollera att alla har samma trycknummer.

Hur räknar man ut tapetåtgång med mönsterpassning? Dela takhöjden med rapporten och avrunda uppåt till hela rapporter (halva vid förskjuten passning). Det ger vådlängden. Med 2,40 m tak och 53 cm rapport blir våden 2,65 m, och du får tre våder ur en 10 m-rulle i stället för fyra.

Vad betyder mönsterpassning? Hur mönstret på en våd ska ligga mot våden intill. Rak: samma höjd. Förskjuten: en halv rapport lägre på varannan våd. Fri: behöver inte passas. Symbolen på etiketten visar vilken som gäller.

Var börjar man när man tapetserar? Där du kan loda första våden säkert och arbeta bort från ljuset – ofta i hörnet vid ett fönster. Vid mönstrad tapet planerar du så att sista skarven, där mönstret inte går ihop, hamnar på en undanskymd plats, till exempel bakom en dörr.

Hur tapetserar man ett hörn? Dela våden. Mät från sista våden till hörnet på tre ställen, lägg till 1–2 cm, skär och sätt remsan så att den går runt hörnet. Dra ny lodlinje på nästa vägg och sätt resten av våden omlott över de centimetrarna. Dra aldrig en hel våd runt ett hörn.

Hur tapetserar man runt ett fönster? Sätt våden över fodret, klipp bort det mesta överskottet med sax, gör ett diagonalt snitt in mot fodrets hörn, stryk in tapeten mot fodret och skär rent med kniv mot en spackel.

Hur gör man vid eluttag? Bryt strömmen på säkringen och kontrollera att den är bruten. Lossa bara kåpan och ramen, tejpa över insatsen, tapetsera över, skär rent runt dosan medan tapeten är fuktig, låt torka, sätt tillbaka kåpan och slå på strömmen. Rör inte ledarna, flytta inte uttag – det är elektrikerns jobb.

Ska limmet på väggen eller på tapeten? Non-woven och Easy Up: på väggen. Papperstapet: på tapetens baksida, som sedan får svälla. Det står på etiketten, och limmet du köper ska matcha.

Vad är skillnaden mellan Easy Up och papperstapet? Easy Up är en non-woven-tapet: formstabil, limmas på väggen, sätts torr, kant i kant, inget tapetbord, ingen svälltid. Papperstapet limmas på baksidan, sväller, sätts ofta med trådkant och kräver tapetbord och mer noggrannhet. Easy Up är Boråstapeters namn; andra tillverkare kallar samma typ QuickUp, "lim på vägg" eller non-woven.

Hur mycket tapetlim behövs? Det står på limförpackningen, angivet i kvadratmeter. Räkna med rummets väggyta och ta hellre lite extra – sugande underlag drar mer, och det är bättre att ha lim över än att stå med torr vägg mitt i arbetet. En tumregel är att ett vanligt rum kräver en till två förpackningar färdigblandat lim eller ett paket pulver.

Varför får jag bubblor i tapeten? Medan tapeten är fuktig: normalt, låt torka. Efter torkning: instängd luft, lim som saknas, eller underlag som svällt och släppt – vanligast gammal papperstapet som inte spärrats. Stryk alltid från mitten och utåt, och förbered underlaget ordentligt.

Hur länge ska tapet torka? Beror på tapet, lim och rum. Non-woven i rumstemperatur känns ofta torr efter ett dygn; papperstapet och sugande underlag kan behöva längre. Vädra lugnt, undvik drag och extra värme. Möbler nästa dag, tavlor efter några dygn.

Hur får man bort tapetlim från tapeten? Direkt, med en ren fuktig svamp och lätt hand, sedan torr trasa. Torkat lim ger blanka fläckar som är svåra att få bort. Känsliga tapeter (textil, flock, metallic) ska inte vätas – torka torrt och var försiktig vid limningen.

Hur undviker man synliga skarvar? Slätt underlag, grundmålat i ljus kulör nära tapetens, rätt lim i rätt mängd, våder kant i kant (non-woven) eller trådkant enligt anvisning (papper), skarvrulle med lätt tryck, och arbete bort från fönstret så att skarvarna inte skuggas. Non-woven ger i praktiken osynliga skarvar när underlaget är rätt.

Vad är non-woven-tapet? Tapet tryckt på en fiberduk av cellulosa och polyester. Formstabil, sväller inte, limmas på väggen och sätts torr. De flesta moderna tapeter är non-woven.

Kan jag få hjälp att välja tapet och räkna ut åtgången? Ja. Hör av dig till oss med rummets mått och vilken tapet du tittar på, så hjälper vi dig räkna. Du kan också beställa tapetprov för de flesta tapeter i sortimentet innan du bestämmer dig.

Guiden är allmän och bygger på gängse metoder och tillverkarnas anvisningar. Anvisningarna på din tapets etikett och på limförpackningen går alltid före. Vid arbete med el gäller Elsäkerhetsverkets regler.