Träfasad

Träfasaden är den absolut vanligaste fasadtypen i Sverige, och den som ställer högst krav på att du väljer rätt färgtyp. Här hittar du fasadfärg för panel, knutar och vindskivor – med hjälp att avgöra vilket system som passar just ditt hus.

Fyra färgsystem – och vad som skiljer dem

Akrylatfärg är det vanligaste moderna valet. Den är vattenburen, elastisk och följer med i träets rörelser utan att spricka. Den är diffusionsöppen, vilket betyder att fukt kan ta sig ut genom skiktet, och den behåller kulören länge eftersom pigmentet är väl skyddat. Akrylat passar bäst på hyvlad panel i gott skick och är enkel att arbeta med. Nackdelen är att den bildar en film som så småningom flagnar, vilket ger ett större skrapjobb vid nästa omgång.

Alkydoljefärg tränger delvis in i träet och ger en hårdare, tätare yta med god vattenavvisning. Den var länge standard och sitter på många hus från sjuttio- och åttiotalet. Den är mindre elastisk än akrylat och kan bli spröd med åren. Ofta kombineras alkyd och akrylat i så kallade hybridsystem, där man får inträngningen från oljan och elasticiteten från akrylaten.

Linoljefärg används framför allt på äldre och kulturhistoriskt värdefulla hus. Den kritar av sig i stället för att flagna, vilket gör underhållet enkelt: du tvättar och målar om, utan omfattande skrapning. Den ska strykas ut mycket tunt – ett tjockt lager linoljefärg torkar dåligt och blir klibbigt. Torktiden är lång och färgen kräver ett annat arbetssätt än moderna färger, men resultatet håller mycket länge när det görs rätt.

Slamfärg, med falu rödfärg som mest kända exempel, är en mjöl- och pigmentbaserad färg som inte bildar någon film alls. Den sitter som ett pulverlager i träytan, är extremt diffusionsöppen och kan aldrig flagna. Den passar sågad, obehandlad panel – inte hyvlad, och inte tidigare filmbildande målade ytor. Underhållsintervallet är kortare men arbetet minimalt: sopa av och måla om.

Den viktigaste regeln: byt inte system

Måla om med samma typ av färg som redan sitter på fasaden. Detta är den enskilt vanligaste orsaken till fasadmålningar som havererar efter några år.

Akrylat direkt på linoljefärg eller slamfärg är det klassiska felet. Det gamla, kritande skiktet ger den nya filmen ingen fast grund att sitta på, och resultatet blir blåsor och stora flagor. Åt andra hållet fungerar det inte heller: slamfärg fäster inte på en tät, filmbildande yta.

Vet du inte vad som sitter på fasaden finns några vägar framåt:

• Fråga tidigare ägare, eller leta i husmappen och besiktningsprotokoll.
• Låt en färghandlare bedöma ett prov.
• Gör ett enkelt egentest: dra en fuktig, mörk trasa över ytan. Kritar det kraftigt av sig rör det sig ofta om slamfärg eller starkt åldrad linoljefärg. Är ytan tät och flagnar i sammanhängande flagor handlar det oftare om akrylat eller alkyd.

Förarbete

1. Tvätta med målartvätt nerifrån och upp, låt verka och skölj rikligt.
2. Behandla påväxt. Alger, mossa och svartmögel avdödas inte av målartvätt. Lämnas de kvar kan de växa vidare under färgen och ge blåsor, och sporerna sprids dessutom av penseln över resten av fasaden.
3. Skrapa bort all löst sittande färg och slipa ner kanterna mellan gammal färg och bar ved.
4. Åtgärda skador. Byt ruttna brädor, spika fast lösa, kontrollera att vatten kan rinna av och att ingen vegetation ligger an mot panelen.
5. Grunda all bar ved med grundfärg eller grundolja, och var särskilt noggrann med ändträ.
6. Täckmåla två gånger, samma säsong som grundningen.

Timing och väder

Måla i torrt väder mellan cirka 5 och 25 grader, och undvik direkt solljus på ytan du målar. I stark sol torkar färgen på ytan innan den bundit mot underlaget, vilket ger sämre vidhäftning och ojämn glans.

Praktiskt betyder det att du följer skuggan runt huset: östfasaden på eftermiddagen, västfasaden på förmiddagen. Norrsidan kan målas nästan när som helst under dagen, medan södersidan ofta är svårast och bäst tas tidig morgon eller sen eftermiddag.

Kontrollera att träet är torrt. Efter regn eller tvätt behövs ofta flera dygn, och fuktkvoten bör ligga under ungefär 16 procent.

Räkna på åtgången

Underlagets struktur avgör allt:

• Hyvlad, tidigare målad panel: ungefär 7–9 kvadratmeter per liter och strykning.
• Sågad eller grov panel: ungefär 4–6 kvadratmeter per liter och strykning.
• Obehandlat trä, första strykningen: betydligt mer, ibland dubbelt så mycket.

Ett normalstort enplanshus har ofta 120–180 kvadratmeter fasadyta. Räkna med två strykningar plus grundning, och köp allt i samma brytningssats.

Vanliga frågor

Hur ofta behöver träfasaden målas om? Moderna akrylatsystem håller ofta 8–15 år beroende på väderstreck och exponering. Söder- och västerfasader behöver alltid åtgärdas först – ibland med flera års skillnad mot norrsidan.

Kan jag måla över flagnande färg? Nej. All löst sittande färg måste bort, annars flagnar den nya färgen tillsammans med den gamla.

Måste jag måla två gånger? I princip alltid. Undantaget är vissa slamfärger vid ommålning, där en strykning ofta räcker.

Hur vet jag om huset har slamfärg? Slamfärg bildar ingen film och kritar av sig när du drar handen över ytan. Den kan inte övermålas med filmbildande färg utan mycket omfattande förarbete.

Kan jag byta från slamfärg till akrylat? I praktiken kräver det att den gamla färgen borstas ner till bar ved, vilket är ett stort arbete. Det är nästan alltid bättre att fortsätta med slamfärg.

Vad gör jag med blånad i träet? Blånadssvamp missfärgar men bryter inte ner träet. Den är ett tecken på fukt. Behandla ytan, se över orsaken till fukten och grunda med en produkt som skyddar mot blånad.